Språlla roll.

En tidvis vis man skrev en gång:
”Sprit får åtminstone folk att prata med varann, även om det inte blir så vettigt. Spel är asocialt.”

Måhända är sällskapsspel är lika förljuget som alkohol; bara en sorts social ursäkt för att slappa och umgås. Men det är isåfall ett missbruk jag står för. Jag tillhör personlighetskategori 7S, Såna Som Spelar Sällskapsspel Som Socialt Substitut.
Förvunna diamanten avlöstes av överdoser av Rappakalja och framförallt av så kallade kunskapsspel som Trivial Pursuit. (Vad nu lösryckta fakta har med kunskaper att göra).

TP är ju just det - en trivial jakt, en jakt på något som inte spelar någon roll. Trots det döms man hårt efter hur man klarar att svara på frågor som är helt oväsentliga för ens liv. Men eftersom jag gick Samhälls så var det ju i princip det enda jag var yrkesutbildad för. Jag vet vad huvudstaden på Kiribati heter. Orgierna i värdelöst vetande fortsatte.
Det borde kanske finnas ett TP där kloka människor som kan nåt som verkligen betyder nåt får credits: Var man ska koppla vilken elkabel och hur man släcker en brinnande lillebror. Men vem skulle våga spela ett sådant spel - där man verkligen måste kunna svaren? En förutsättning är ju att det är just trivialt, att det egentligen inte spelar någon roll och alltså går att skratta bort.

Är det verkligen så sällskapligt med dessa sällskapsspel? En del blir tysta och andra babblar utöver sig. Finns det inget annat? Såklart det gör. Spel behöver inte vara asocialt, det kan vara associalt. Om det är spel som handlar om något taktiskt istället för något faktiskt. Spel där man med lite tärning och mycket träning ska vinna ett race, vända en bricka, bygga en stad eller erövra en värld. Brädspelen är här igen.


Och dessutom - alla försök att styra över hela världen, bomba varandra och slåss om råvarorna gör sig så mycket bättre på soffbordet än i verkligheten.

Men jag knäcker fortfarande vemsomhelst i TP. Frånsett frågorna om vem som vann cykelduellen i Friidrotts-DM i Leipzig 1956, dårå.

- - - - -- - - - -
Enar Nordvik
byter gärna två får mot en tegel, äger i Sjölandstad, spelar aldrig datorspel och var för dum för Jeopardy.