< politik

Skellefteå kommunfullmäktige

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående kommunen som medveten konsument.

(svaret)

Folkpartisterna Håkan Lindh och Lars Åhman har i en motion om rättvis handel vid kommunala inköp (2002-09-09) yrkat att vi i kommunen ska ta sitt ansvar som konsument och fastställa en policy för Fair trade (rättvis handel) vid kommunala inköp. KLK avfärdade motionen som “orealistisk” och anförde skäl som att upphandlarna inte hade kunskap om lagstiftningen och att det var svårt att kontrollera men att “rättsläget torde klarna så småningom”. AU beslutade (2004-06-16) att återremittera ärendet till KLK. Sedan dess har ingenting hänt, vad jag kan förstå.

I februari innevarande år tipsade studenten Anna Engberg kommunen om att föreningen Rättvisemärkt 2006 lanserade konceptet “Fairtrade city” i Sverige. Konceptet är enligt Emma Enebog, projektledare på Rättvisemärkt, ett enkelt sätt för en kommun att konkret göra en skillnad för tusentals människor på andra sidan jorden, genom handel. Det handlar om att ställa krav på den offentliga upphandlingen så att det som upphandlas har producerats i enlighet med de mänskliga rättigheterna - något som borde vara en självklarhet, men som allt som oftast blir eftersatt då prisfrågan får allt mer uppmärksamhet.

I april i år påminde Hans-Eric Wallin (v) om regeringens handlingsplan för hållbar konsumtion, där det bla ingår att 25% av den offentliga konsumtionen ska vara ekologisk 2010. Han undrade bla hur Skellefteå kommun kan bidra till att uppfylla det målet.

Alla sätt att försöka påverka kommunens inköp brukar lite lamt avfärdas med kommunallagen och lagen om offentlig upphandling. Därför undrar jag - vad är det som gäller? Vilka möjligheter har kommunen idag att verka som en ansvarsfull konsument och exempelvis ställa krav på Rättvisemärkta, KRAV-märkta eller lokala produkter vid upphandling/inköp? Kan vi bojkotta cigarrer från diktaturer eller apelsiner från ockuperad mark? Kan vi ställa några krav överhuvudtaget, frånsett pris?

Enar Nordvik
Vänsterpartiet Skellefteå


Svar på interpellation om Skellefteå kommun som medveten konsument (19/06), Enar Nordvik (v)

Enar Nordvik har inkommit med en interpellation där ett antal frågor ställs:

  • Hur kan kommunens inköp påverkas med olika krav på leverantörerna?
  • Kan man ställa krav på Rättvisemärkning, KRAV eller lokala produkter?
  • Kan vi bojkotta cigarrer från diktaturer eller apelsiner från ockuperad mark?
  • Kan vi ställa några krav överhuvudtaget, frånsett pris?
  • Upphandlingsenheten redovisar följande:

    I dagsläget ställer Skellefteå kommun inga krav enligt ILO: s åtta kärnkonventioner i upphandlingar eftersom rättsläget är osäkert. I en del tjänsteupphandlingar kommer krav på att leverantörerna tecknat kollektivavtal eller motsvarande att ställas.

    Den 31 mars 2004 antog Europaparlamentet och rådet förslagen till nya EG-direktiv om offentlig upphandling. En införlivning av de nya direktiven skulle ske under 2006 men är framflyttat till 2007. En utredare tillsattes av regeringen och 2004 presenterades ett delbetänkande som innehåller en ny lag om offentlig upphandling. Betänkandet är dock begränsat till de obligatoriska delarna, d v s de delar som medlemsstaterna är tvungna att införliva. Upphandlingsutredningen har fått ett tilläggsdirektiv (2005:39). Förutom att utredningens uppdrag var att titta på vissa frivilliga delar i direktiven skulle man även göra en översyn över ett antal punkter, bland annat ILO-konventionerna och om de är förenliga med de nya EG-direktiven. Utredningen har redovisat sitt uppdrag som för närvarande ligger ute på remiss.

    Att man kan använda upphandling som verktyg för att driva igenom krav av olika slag råder ingen tvekan om men de måste stå i överensstämmelse med LOU (Lagen om offentlig upphandling) och gemenskapsrätten. Det kan handla om miljökrav, sociala krav som antidiskriminering av olika slag eller krav så att mänskliga och fackliga rättigheter inte kränks. En uppfyllelse av de krav som ställs på kommunen för att kunna kvalificera sig som Rättvisemärkt innebär att kommunen måste agera på ett sätt som varken är förenligt med LOU eller kommunallagen. Av LOU följer att en upphandling ska stå i överensstämmelse med principerna om objektivitet, likabehandling, ickediskriminering, proportionalitet, förutsebarhet och transparens. I de nämnda principerna ligger att upphandlande enhet/myndighet inte fritt kan bestämma om olika krav som ska vara uppfyllda för att en intressent ska kunna komma ifråga som leverantör eller bli aktuell för tilldelning av kontrakt. Proportionalitetsprincipen som innebär att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med, och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Dessutom måste kraven vara ägnade att leda till att den upphandlande enhetens syfte med att ställa dem uppnås. Det anses vara lagstridigt att ställa krav på speciella märkningar, det kan dock vara möjligt att välja ut vissa ingående kriterier i en märkning för att ställa upp dem som krav. Det åligger då den upphandlande enheten/myndigheten att kontrollera att ställda krav efterlevs vilket kan vara både svårt och kostnadskrävande. Därför måste kommunen noga överväga vilka krav som ska ställas.

    Ickediskrimineringsprincipen hindrar att man kan ställa krav på lokala produkter.

    En upphandlande myndighet/enhet har rätt att själv bestämma om den skall tillgodose ett behov genom upphandling och vad som skall upphandlas för att tillgodose detta behov. Upphandlingsutredningen betonar vikten av att en upphandlande myndighet/enhet gör klart för sig vilket behovet är, eftersom det är en förutsättning för att kunna ställa relevanta och befogade krav. Enligt utredningens uppfattning får en upphandlande myndighet/enhet ställa krav på en leverantör som inte är av renodlat ekonomisk karaktär och att krav av sådant slag får användas vid bedömningen av vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt. Allmänt gäller dock att kravet måste ha något samband med föremålet för upphandlingen och att det måste gå att kontrollera om en leverantör kan uppfylla ställda krav. Skellefteå kommun anser det betydelsefullt att kommunen kan ställa både miljökrav och sociala krav i samband med upphandlingar men vill också understryka svårigheten att tillämpa ställda krav och att de är förenliga med gemenskapsrätten. I fler kommuner diskuteras möjligheten att ställa ökade sociala krav i samband med produktion av olika varor. Eventuella förändringar av lagstiftningen som kan komma att beröra rättvisemärkt bör bevakas.

    Bert Öhlund
    Kommunstyrelsens ordförande