|
< politik
SVAR PÅ INTERPELLATION OM SLUTNA KOSTNADER I DATORKOMMUNIKATION (18/04), ENAR NORDVIK (V) - inklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? - exklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? - exklusive kostnader för servrar och annat som inte är kostnader för ”vanliga användares” arbetsstationer? c) Hela kommunen har förmodligen en IT-budget eller en IT-strategi av något slag. Vad står det i den om detta?” SVAR Mitt svar till interpellanten Enar Nordvik är som följer: Enar Nordvik frågar om kostnader kring licenser för att inför framtiden se över prioriteringar till förmån för friare system. Jag börjar med frågan allmänt om Skellefteå kommuns strategi kring program. Inom kommunen har vi i många år strävat, och också lyckats, att i hög grad standardisera vår IT-miljö i form av datorer, program, kommunikation mm. Detta i syfte att åstadkomma så låga kostnader som möjligt för att inköpa och underhålla vår infrastruktur. IT-miljön bygger därför på kända produkter och vedertagna standards. Vi jobbar också hela tiden med att förbättra och utveckla vår miljö för att ge förvaltningarna det IT-stöd de behöver för att kunna effektivisera sin verksamhet. Ett led i denna strävan är att vi nu byter operativsystem på datorerna till Windows XP. Projektet beräknas avslutat i september då alla datorer ska ha det nya operativsystemet men vi kan redan nu se tendenser att antalet felanmälningar minskat jämfört med det gamla operativsystemet. De så kallade öppna system som interpellanten förespråkar har förekommit i diskussionen men är i dagsläget inte mogna att införas i den kommunala verksamheten. Licenserna är visserligen billigare rent inköpsmässigt än Microsofts produkter, men är än så länge inte anpassade för de system som vi använder. Det betyder att vi skulle få väldigt stora anpassningskostnader, som vi inte kan överblicka, för att få existerande verksamhetssystem att fungera ihop med dessa öppna system. Helt klart är det av stort intresse att framöver följa utvecklingen av de öppna systemen och se var och hur vi kan nyttja dem. Vid nästa byte av operativsystem om ett par år får vi göra en förnyad prövning av vår tekniska plattform. Sammanfattningsvis är vi övertygade om att vi gör rätt som följer den strategi vi har med standardprodukter och att den är mest ekonomisk. De öppna systemen skulle bli dyrare när vi räknat in alla kostnader med anpassningar osv. Vi vet dessutom inte om det över huvud taget är möjligt att anpassa våra komplexa befintliga system till dessa system. Så över till kostnaderna för våra licenser. 1. Kostnader för officepaketen från Microsoft. Administrationen Vi betalar cirka 2000 kronor som en engångskostnad för officepaketen. Om vi räknar en livslängd på 5 år så blir den årliga kostnaden ca 400 kronor per användare. Förra officeversionen har haft en livslängd på 6 år. Med 1600 användare ger detta en årlig kostnad på 640 000 kronor. Undervisningen Undervisningen hyr sina program på årsbasis vilket har den fördelen att de kan byta versioner när det kommer nya. Kostnaden per elev och år är 414 kr vilket med dryga 3000 användare betyder en årlig kostnad på 1 263 000 kronor. 2. Kostnader för operativsystemet För operativsystemet vet vi inte vad vi betalar eftersom det ingår i de datorer vi köper. Naturligtvis finns en kostnad men den är inbakad i priset för datorn, som skulle vara densamma om vi använde öppna system. Det innebär att det inte finns pengar att tjäna på ett annat operativsystem utan det blir i stället förenat med en kostnad att installera ett annat operativsystem, som ett öppet system till exempel. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande 21 juni 2004 |